De flesta som börjar titta på solceller gör det i en viss ordning. Först panelerna, sedan batteriet, sist elektrikern. Den ordningen är begriplig men den är omvänd. En solcellsanläggning är inte en produkt som monteras på ett tak, den är en förändring av husets elsystem. Det är i elsystemet som både säkerheten och lönsamheten avgörs, långt innan den första panelen lyfts upp.
Den här texten går igenom hur delarna hänger ihop: vad solceller faktiskt levererar över ett dygn och ett år, varför lagring förändrar kalkylen på ett sätt som fler paneler inte gör, vilka regler som styr arbetet och vad man rimligen bör ha svar på innan ett avtal skrivs under.
Elcentralen är utgångspunkten, inte taket
Ett hushåll som installerar solceller går från att enbart konsumera el till att både producera och konsumera. Det påverkar elcentralen, mätaren, jordfelsskyddet och i vissa fall servisen in till huset. I äldre villor med elsystem från sjuttiotalet eller tidigare är det inte ovanligt att centralen behöver bytas eller kompletteras innan något annat kan göras.
Samtidigt har elförbrukningen i svenska hem ändrat karaktär. Värmepumpar, elbilsladdning och luftkonditionering drar mycket effekt under korta perioder. Det innebär att frågan sällan är hur mycket el ett hushåll använder totalt, utan när effektuttaget är som högst. Ett hus kan ha måttlig årsförbrukning och ändå slå i taket på sin huvudsäkring en kall februarimorgon när bilen laddar och värmepumpen går för fullt.
Den insikten är avgörande, eftersom flera nätbolag numera tar betalt efter uppmätt effekt och inte bara efter förbrukade kilowattimmar. Att jämna ut topparna kan därmed ha ett eget ekonomiskt värde, oberoende av hur mycket el som produceras på taket.
Vad en anläggning faktiskt producerar
Solceller i Sverige producerar mer än många tror sett över ett år, men produktionen är kraftigt ojämnt fördelad. Merparten kommer under perioden april till september, med en tydlig topp mitt på dagen. Elförbrukningen i ett vanligt hushåll ser rakt motsatt ut: den är som störst på morgonen och kvällen, och som högst under vinterhalvåret.
Det uppstår alltså ett glapp mellan när elen finns och när den behövs. Utan lagring hamnar överskottet på nätet, där det ersätts till ett pris som normalt ligger lägre än vad hushållet betalar för att köpa tillbaka samma el några timmar senare. Skillnaden mellan de två priserna är i praktiken det som en batterilösning arbetar mot.
Faktorer som väger tungt för produktionen:
- Takets väderstreck och lutning. Söderläge ger högst toppeffekt, medan öst och västläge ger en jämnare kurva över dagen som ofta matchar hushållets förbrukning bättre.
- Skuggning. Skorstenar, träd och intilliggande byggnader kan påverka produktionen mer än den totala takytan antyder, beroende på hur strängarna kopplas.
- Växelriktarens dimensionering. Ett medvetet underdimensionerat förhållande mellan paneleffekt och växelriktare kan ge fler produktiva timmar, till priset av kapade toppar.
- Takets återstående livslängd. En anläggning som förväntas sitta i decennier bör inte monteras på ett tak som behöver läggas om inom några år.
Därför ändrar lagring kalkylen
Ett hemmabatteri gör tre saker som skiljer sig åt i karaktär och som gärna blandas ihop i marknadsföring.
Det första är ökad egenanvändning. El som produceras mitt på dagen kan användas på kvällen i stället för att säljas billigt och köpas dyrt tillbaka. Värdet av detta styrs av skillnaden mellan inköpspris och ersättning för såld el, inte av batteriets storlek i sig.
Det andra är prisarbitrage mot rörligt timpris. Med timavtal kan batteriet laddas när elen är billig och urladdas när den är dyr, oavsett om solen skiner. Det innebär att ett batteri kan ha ett värde även vintertid, då produktionen från taket är låg.
Det tredje är effektutjämning, alltså att batteriet täcker de korta topparna så att huvudsäkringen och effekttariffen inte belastas i onödan.
Ett batteri som dimensionerats enbart efter solproduktionen missar två av tre värdekällor. Det är därför förbrukningsmönstret över dygnet, inte takytan, som bör styra hur stor lagringen blir.
Till detta kommer möjligheten att låta batteriet delta i stödtjänster för elnätets frekvenshållning, en marknad som Svenska kraftnät ansvarar för och där villkoren har förändrats flera gånger de senaste åren. Den intäkten är verklig men rörlig, och den bör därför behandlas som en möjlighet snarare än som en förutsättning i en kalkyl.
Behörighet, anmälan och det som inte får göras själv
Installation av solceller och batterilager är i allt väsentligt elinstallationsarbete och omfattas av elsäkerhetslagstiftningen. Arbetet ska utföras av ett företag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket för den aktuella typen av arbete, och företaget ska ha ett egenkontrollprogram. Registret är offentligt och går att söka i innan man anlitar någon, vilket är en av de enklaste kontroller en beställare kan göra.
Innan anläggningen kopplas in ska en föranmälan skickas till det lokala nätbolaget, som bedömer om anslutningspunkten klarar den planerade produktionen. Efter färdigställande görs en färdiganmälan och nätbolaget byter vid behov mätaren så att den kan mäta i båda riktningarna. Den processen tar tid och bör läggas in i tidplanen från början.
För batterilager tillkommer krav som rör placering, brandskydd och ventilation. Litiumbaserade system ställer krav på var de får monteras och hur de ska kunna nås vid en incident, och räddningstjänsten i kommunen kan ha egna riktlinjer.
Skatteregler och ersättningar
Ekonomin påverkas av flera parallella regelverk. Avdraget för grön teknik ges som en reduktion direkt på fakturan för både solceller, lagring och laddpunkt, med olika nivåer för olika delar och med ett tak per person och år. Nivåerna har justerats vid flera tillfällen, varför aktuella villkor alltid bör hämtas hos Skatteverket och inte från en broschyr.
Utöver detta finns skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, som baseras på antalet kilowattimmar som matats in på nätet. Elhandelsbolagets ersättning för såld el och nätbolagets nätnytta är separata poster som förhandlas eller framgår av avtal, och de skiljer sig mellan aktörer.
Frågor som avgör utfallet
Innan ett avtal skrivs under är det rimligt att ha svar på följande:
- Är företaget registrerat hos Elsäkerhetsverket för elinstallationsarbete i lågspänningsanläggningar?
- Bygger produktionskalkylen på husets faktiska tak och skuggförhållanden, eller på schablonvärden?
- Är batteriet dimensionerat efter uppmätt förbrukningsprofil över dygnet?
- Vem sköter föranmälan och färdiganmälan mot nätbolaget?
- Vad omfattar garantin, och skiljer sig garantitiden för paneler, växelriktare, batteri och själva arbetet?
- Hur ser servicen ut om växelriktaren slutar fungera om sju år?
Den anläggning som håller längst är sällan den med flest paneler, utan den som dimensionerats efter hur huset faktiskt används och som installerats av någon med rätt behörighet. Tekniken är mogen. Det som skiljer en bra investering från en medelmåttig är fortfarande projekteringen.
Källor
Energimyndigheten, information om solceller, egenproduktion och energilagring – energimyndigheten.se
Skatteverket, skattereduktion för grön teknik och mikroproduktion av förnybar el – skatteverket.se
Elsäkerhetsverket, register över elinstallationsföretag samt krav på egenkontrollprogram.
Svenska kraftnät, marknader för stödtjänster och frekvenshållning.
MBS Energi, elinstallation, solcellsanläggningar och batterilagring- mbsenergi.se